Gott och ont

I goda belägenheter är vi lugna och i onda belägenheter är vi rädda eller till och med skräckslagna. Just därför är godhet och ondska stormakter i vår existens och avgörande för vårt välbefinnande och beteende.

Det händer att vi personifierar de här stormakterna i Gud och Djävulen.

Eftersom existensen trots allt överlever, uppfattar vi Gud som övermakten eller helheten/Livet. Vi tillskriver Honom allmakt och ger Honom status av förebild som befordrar livet, som står för tillförsikt, livsbejakelse och kärlek.

Djävulen ser vi som en avfälling som förnekar och förtrycker livet och skapar söndring. Vi tillskriver honom mästerskap i förvandlingar. Han kan inta lockande skepnader som i värsta fall får oss att helt aningslöst bli avfällingar i vår tur. Vi kan till exempel bli notoriska skeptiker som minsann vet att det inte går att lita på någon eller något. Eller vi kan bli fanatiker och ta på oss att villkora livet. Eller vi kan sätta oss till doms över livet på annat sätt.

Kampen

Vi har gjort kampen mellan gott och ont, mellan Gud och Djävulen, till en livsordningsprincip. Den kan ta sig olika konkreta former på så sätt att beskrivningarna av Gud och Djävulen och rätt leverne kan variera över tid och rum. Men principiellt finns ändå likheter.

Det är därför intressant att fråga vad det kan vara som fått oss att skapa (eller avläsa?) just den här principen.

Lust och olust

Ett omedelbart svar är kanske att vi redan i början av vår livshistoria känner skillnad mellan lust och olust – två former av gott och ont. Först är våra reaktioner spontana och i enlighet med det liv vi är. Vi söker den livsenliga lusten som är lika för allt liv, som är livsbevarelse.

Men allteftersom vi får erfarenheter bygger vi upp en upplevelsevärld eller verklighet där somt konstrueras som mer eller mindre ont och annat som mer eller mindre gott. Till det naturligt onda och goda kommer det tillskapade onda och goda.

Genom omvärldens ord, handlingar och utstrålning får vi till exempel spegelbilder av oss själva. Med hjälp av dem bygger vi upp en självuppfattning som vi kallar ”jag”. Det jaget är inte nödvändigtvis i samklang med det liv vi upplever oss vara, med det givna och naturliga.

Eftersom vi är små och beroende är det lätt att vi solidariserar oss med vårt ”jag” – det vill säga med omvärldens spegelbilder såsom vi förstått dem. Vi mer eller mindre förtrycker eller överger det liv vi är för att passa in i omvärlden, det vill säga i samhällslivet.

Det ”syndafallet” från livet glömmer vi kanske. Men spåren av självsveket finns inom oss i form av osäkerhet och rädsla, till och med skräck. Det gäller att överleva snarare än att leva.

Överlevnadskamp

Ytligt sett kan våra strategier variera. Vi kan utplåna oss själva bakom fasader av välvilja och tillagsvarande eller vi kan brösta upp oss och gå ut som maktfullkomliga härförare eller hitta positioner däremellan.

Oavsett vilket, är kärnan egocentricitet och taktik. Det vill säga vi blir i varierande grad avfällingar i förhållande till vårt sammanhang. Framför allt till det liv vi är.

Det sker inte via genomtänkta och medvetna val utan genom att osäkerhet och skräck driver oss till försvar som känns tvingande. I den meningen är vi offer med ångest och ofrihet på vår lott.

Befrielse

Om vi vill befria oss från offerskapet, från det onda, behöver vi konfrontera det.

Men inlärda försvarsmönster sitter hårt. Vi byggde upp dem för att överleva. Vad säger att vi överlever om vi släpper dem? Inget. Det finns inga garantier. Bara en medvetenhet om att vi inte är små och beroende längre utan har andra förutsättningar – livserfarenhet inte minst.

Om vi tar klivet ur försvaren eller inte är en fråga om tillit till livet i oss och till livet i stort.

Tillbakablick

Om beskrivningen stämmer är ett ordinärt mänskligt livsförlopp en process från helhet/liv till syndafall och i bästa fall återkomst till helheten, till att leva och inte bara överleva.

I det perspektivet är det förståeligt om vi har skapat en livsordningsprincip som ytterst handlar om att livet är ett val mellan gott och ont, mellan Gud och Djävul.

Det utesluter förstås inte att de storheterna också kan ses i andra perspektiv än det här psykologiska, till exempel i ett religiöst perspektiv.

  • Skapad den .

Adress

Drottninggatan 12
753 10 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © 2018 Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Hemsida: www.formfranska.com

facebook_page_plugin