Ingen mottagning – eller?

Säg att medvetenheten är den yttersta utposten i oss, den som vi ofrånkomligen är ett med och som serverar oss upplevelsevärlden med allt aktuellt och lagrat från våra yttre sinnen och från de känslomässiga, viljemässiga och tankemässiga sfärerna. Och säg att intellektet är det instrument som vi använder när vi bearbetar informationen för att hitta bästa möjliga anpassningssätt.

Det finns intellekt av gigantformat som ansvarsmedvetet hanterar allt från sinnesdata till samvetsdata men som trots det kapitulerar och gör avkall på det egna livet. Kanske kan man skylla kapitulationerna på att de sker så tidigt i livet att intellektet ännu inte vet bättre.

Kapitulation

Jag mötte till exempel en gång en stor man som varit mycket liten och som suttit helt förnöjd med sin älskade gula bil på festgolvet omgärdad av ben och överflyglad av röster. Och så KRAS. En klack hamnade på den gula kompisen som inte längre var sig lik. Av en gul, glad och glänsande bil – en riktig hjärtevän – återstod bara en spretig, olevande plasthög.

  • Åh, kära nån! Förlåt, lilla du, det var inte meningen… jag ska köpa…

Då ryckte en resonlig förälder in och sa:

  • Det behövs inte alls, han kommer snart över det! Han sitter så olämpligt…

När jag hörde historien, kände jag gastkramningen och sa:

  • Du kan inte bara lämna honom där på golvet, så övergiven! Kan du se honom din inre syn?
  • Jo, men han ser inte mig, det går inte att få kontakt, inte ens ögonkontakt.

Småbarnet på golvet hade försvunnit. Bara kroppen var kvar.

Plikten

Och kroppen levde vidare, blev fullvuxen och satt där framför mig, imponerande erfaren, välformulerad och kompetent.

Med hjälp av sitt intellekt hade han gjort rätt för sig med råge i samhällslivet. Det hade kostat honom en del. Det var inte bara det att han vänt gossen på golvet ryggen, det var också det att hans följeslagare i livet varit ångest och depressivitet. Det hade inte synts utåt, han hade hållit masken.

Till slut knakade det ändå i fogarna mer än som var uthärdligt. Det var då tidiga minnesbilder kom fram. Och också Korpen på axeln, den som pekade med hela handen, drog allt i långbänk och aldrig förtröttades. Allt kunde göras bättre.

Det var förlamande för min sagesman. Han såg sig själv som i trögflytande vatten utan styrförmåga, utan möjlighet att ta sig i land.

Det var Korpen som hade makten och som haft den redan hos gossen med den gula bilen, ”han protesterade aldrig, var aldrig till skam för sina dagars upphov.”

Han som satt där framför mig kände ett tryck över bröstet, ”det kan lika gärna vara vrede som ångest”. Han fick allt svårare att driva sitt spel som en intill döden plikttrogen general. Det var Korpens ideal, inte hans. Själv längtade han efter ensamheten där friheten fanns.

I en dröm blev han ett med Korpen och körde bil med krackelerad vindruta. Uppdraget var att vara på en viss plats en bestämd tid, det var köra som gällde oavsett sikten.

Men när han vaknade, sa han ifrån, såg sig kliva ur bilen och promenera såsom det passade honom.

Resning

När ångesten ändå inte gav sig, tog han den på allvar, släppte till sig för den, lät sig bäras och vägledas av den, sjönk djupare och djupare. Han passerade en gräns där han lämnade kroppen och var enbart ett rent och ostört sinne. Han gjorde om det många gånger – tog sig till friden.

Motpolen upptog honom också. Han var som hypnotiserad av alla övergrepp i världen. Till och med revolutionärer förgrep sig trots att de sa sig kämpa för öppenhet, respekt och välfärd. Så mycket sken och bedrägeri!

Han drömde att han räddade små barn från auktoritära och ondsinta föräldrar. När han berättade det, associerade han till sitt lilla jag med den gula bilen.

  • Ser du honom för din inre syn?
  • Nu möter han min blick öppet och lugnt. Han är tillbaka.
  • Skapad

Adress

Drottninggatan 12
753 10 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com