Fallhöjden

  • Jag tål inte höjder, får som ett tvång att hoppa ner, det är väldigt otäckt, det går inte att vara där, jag måste ha fast mark under fötterna.
  • Vad är det för fall du har varit med om som gjort dig skräckslagen för fallhöjder?

Hon räknar upp mycket från nuet och bakåt – alla sammanhang där hon känt sig trosviss och kraftfull men där något hänt som gjort henne till en punkterad ballong: utbrändheten, paniken som ensamstående förälder, att skaka som ett asplöv bara för behovet att gå till affären, alla gånger hon gjorde bort sig och blev bortgjord som barn, alla avsnäsningar från mammas sida, skräcken som pappas fyllor väckte i hela familjen, hans sjukdom…

  • Jag kan höra mammas ord ”inbilla dig inget, vem tror du att du är”. Om jag får uppskattning här och nu kan jag inte ta emot det, det är bara konstigt och overkligt, det fastnar inte.
  • Och det gör inte dina terapeutiska upplevelser heller. Du har haft en mängd sådana men du kommer alltid tillbaka till att du står på ruta 1, vilsen och omedveten. Du frågar om och om igen hur du ska göra och förhåller dig som om du var född igår. Du pratar ofta om ditt behov av en klippa i det yttre, det ska finnas nån där som ger trygghet och är en tillflykt. Det är som om du inte räknar med att du själv skulle kunna vara nån att hålla i handen. Det är väldigt konstigt för du har trots allt många gånger klart och tydligt upplevt att det är den enda trygghet du har.
  • Du har rätt, allt gott rinner av mig.
  • Du ser till att hålla dig på botten för att slippa fallhöjd.
Korpen på axeln

Hon sjunker ihop och kvider att hon måste bli kvitt den där korpen på axeln som jämt tar ifrån henne hoppet, som jämt hittar fel och förpassar henne till botten.

  • JAG VILL INTE VETA AV DEN!
  • Just därför måste du kanske komma underfund med den. Se efter vem det är!
  • Nu kom ett falköga. Det är ju ett öga som ser allt, det känns ganska tryggt, känner mig tacksam faktiskt… MEN DEN FÅR LOV ATT SLUTA KRITISERA!
  • Vem eller vad tar ansvar för att den inte drar undan marken under dina fötter?
  • Det är jag, jag är den som bestämmer.

Hon lät övertygad, såg avspänd och beslutsam ut.

  • Skapad

Postadress

Gnejsvägen 18 D
752 42 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com