Han bryr sig inte!

Han var hjälpsam, glad och lyhörd så länge han trodde att han och mamman hade ett förbund. Men när han var runt två år inledde hon en regim som han inte förstod sig på.

Hon gjorde svartögda utfall mot honom, skrek och härjade över att han aldrig var god nog utan bara förstörde hennes liv.

Han förstod inte vad han gjort för fel. Men han ville förstå, bad henne förklara, bad henne säga vänligt, frågade om hon tyckte om honom. Hon kastade ett trött ja över axeln, suckade att hon redan förklarat men inget hjälpte...

Förvirring

Ju äldre han blev desto mer oroad och konfunderad blev han. Världen var stor och okänd, att vara liten och utan en vuxen att förlita sig på var skrämmande. Han blev rädd, satte sig på bakhasorna, krånglade och saboterade efter bästa förmåga omväxlande med att han grät och kinkade och klamrade vi mamma så att hon blev än mer vresig och avvisande.

"Jag älskar dig, mamma, ingen kan älska dig mer än jag gör!" Det hjälpte inte.

"Man får bara säga snälla saker till mamma", sa han insiktsfullt men hade svårt att leva upp till kravet.

Testning

Det var som om han måste utmana henne, måste få bevis på att hon brydde sig om honom. Han ville till exempel att de skulle göra sällskap nerför trappan men när de kom halvvägs satte han sig helt sonika ner och gick inte längre. Mamman gallskrek över hans krångel och gick resolut ifrån honom. Det var katastrof att hon inte hade respekt för överenskommelsen att de skulle gå tillsammans! Han grät översiggivet.

Han var världens dummaste pojke. Det förstod han så småningom. Men när han framförde insikten till sin mamma slog hon ifrån sig. Nej, oh, han var världens underbaraste!

Han visste varken ut eller in. Han blev stingslig och misstrogen mot kompisarna och gjorde sig impopulär genom sitt sätt att försöka ta kommandot. Så småningom såg han sig tvungen att sälja in sig igen i kretsen. Tubbade de honom att vara taskig mot någon kompis så var han det, ville de spela av honom alla hans pjäser så gick han med på det.

Invärtes krig

Han deklarerade att det var krig inuti honom. Han försökte få rätsida på hur det var ställt och delade upp sig på olika delar. En del var en bråkig två- eller treåring, "han måste bort".

Att få honom lugn och nöjd krävde det omöjliga, förmedlade han. Det förutsatte nämligen att det fanns en mur av lugnande och räddande människor omkring honom, hela grannskapet skulle behöva mobiliseras, uppstod minsta glipa skulle han smita! "Jag har försökt förklara för mamma men hon förstår sig inte på honom". Det var sant, hon bara suckade, tog sig för pannan och förbjöd honom att hålla på med "sånt larv".

Han anförtrodde en vän att om han var snäll jämt skulle alla inom honom bli sjuka, "tvååringen skulle kräkas och bli sjuk". Han kräktes faktiskt ofta.

Oberördheten

Efter ett antal år förändrades han, han tog inga initiativ till samtal, engagerade sig inte i någon gemenskap. Han skötte skolarbetet. Eller, rättare sagt, det gick som av sig självt. Han försjönk i dataspel. I övrigt brydde han sig inte. Han slarvade bort sina saker, grisade ner på toaletten, kastade använda näsdukar på golvet, tappade mobilen i sjön, lämnade husnyckeln Gud vet var. Han svarade "jag ska" på alla tillsägelser men kom aldrig till skott.

"Han bryr sig inte!" ropade hans mamma och slet sitt hår. Hon räknade upp hur hon tjatade, hur hon vädjade, hur hon förklarade, hur hon dignade under sina bördor och hur han drev dem båda i fördärvet med allt extraarbete han ställde till med för henne.

Han var obeveklig. Han visste med sig att han måste hålla avstånd till mamma för att få andrum, för att överleva och ha känslan att finnas till som sin egen.

Men med den där strategin gav han samtidigt sig själv en oegentlig form. Den kostade honom hans naturliga tillblivelse och den livskänsla och kommunikationsförmåga som det ger att vara berörd.

  • Skapad

Postadress

Gnejsvägen 18 D
752 42 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com