• Hem
  • Blog
  • Det känsliga livet & det överkänsliga jaget

Det känsliga livet & det överkänsliga jaget

Att vi som liv är känsliga vet vi, det finns gränser för vad vi tål, det finns sjukdomar och död. Och det finns ett samvete som är livets språkrör. Det knackar på när vi är på väg att försvåra livet för oss själva och andra.

Det är signifikativt att det tar samma hänsyn till andra som till oss själva. Det förmedlar att det gäller livet och inte vårt jag. Och den prioriteringen är inte förhandlingsbar.

Motpoler

Det är svårsmält för vårt jag. Det lutar sig mot förnuftet, anför sin räddhåga och värnar om överlevnaden: "Jag ser om mitt hus, andra får se om sitt!".

Förnuftet är jagets språkrör och samvetet är livets språkrör och budskapen från de två hållen går inte alltid ihop.

Ofta är förnuftet mer högljutt än samvetet. Vill det sig riktigt illa hör vi så småningom inte alls samvetet utan blir som samvetslösa.

Hos de flesta av oss går det inte riktigt så långt. Vi upprätthåller någon form av kontakt med samvetet även om vi inte använder den beskrivningen utan kallar det anständighet eller liknande, vi är "civiliserade".

För jaget är det ett problem att samvetet är en inneboende känslighet i oss som liv. Det är obundet av erfarenheterna. Vårt jag är däremot erfarenhetsbundet.

Även om det råder enighet mellan jaget och samvetet när det gäller överlevnaden som sådan, kan skillnaderna i erfarenhet leda till oenighet om hur överlevnaden ska främjas.

Överkänslighet

Det ligger nära till hands för vårt jag att åberopa sin erfarenhet och förlita sig på den mer än på samvetet. Det kan till och med döma ut samvetet som världsfrånvänt och blåögt.

Risken för det ökar i den mån vårt jag brister i självtillit och istället kommer att domineras av rädslor att inte duga och inte klara sig.
Ju mer räddhågan får vårt jag i sitt våld, desto mer överkänsligt kommer det att reagera. Det vädrar faror överallt och vi blir fördomsfulla istället för utforskande och garderar oss i tid och otid. "Bättre förekomma än förekommas" – det är alltid misslyckanden, otur och bakhåll att se upp med. Utrymmet för samvetet minskar.

Förenlighet

Allteftersom räddhågan tränger ut lugnet hos oss försvinner vår öppenhet. Och när öppenheten minskar, försvinner många möjligheter – möjligheter som kanske förenat den egna välgången med samvetets direktiv.

Polariseringen mellan samvetet och vårt jag verkar därför mer bero på överkänsligheten hos vårt jag än på någon genuin motsättning. I varje fall är ett jag med självtillit mer förenligt med samvetet än ett jag med förvärvad överkänslighet.

  • Skapad

Postadress

Gnejsvägen 18 D
752 42 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com