VÅGA VARA

vaga_varaNu är min bok VÅGA VARA färdig och kan köpas av den som vill via hemsidan eller bokhandeln.

Den sammanfattar de synsätt och arbetssätt som utkristalliserat sig hos mig på basis av studier, praktisk psykoterapeutisk erfarenhet och relevanta livserfarenheter. Den kom till för att jag hade ett behov av att avbörda mig allt det där. Men en annan stark inspirationskälla har varit min inre Karl Marx som jag skrev om i förra bloggen.

Tillvarata

Mina kunskaper om honom är obetydliga. Min föreställning är att han ville höja medvetenheten hos arbetarna och därmed bidraga till att de upprättade och upprätthöll värdighet i förhållande till sig själva och sina funktioner. Min vilja med VÅGA VARA är parallell. Jag vill att texten ska stimulera läsarna att tillvarata sig själva och sina liv.

Det låter anspråksfullt och förmedlar inte riktigt min tro på små steg. Jag tror att en glimt av insikt eller ett uns mer generositet i beteendet leder vidare i en god riktning, förutsatt att vi ser och tillvaratar. Den medvetenheten resulterar i något som kan liknas vid ringarna på vattenytan. Det blir en evig spridning och en god utvecklingsprocess.

Medvetenhet

Spridningen kan komma att överskrida oss som enskilda individer. Om vi, gemene man, blir medvetna om hur vi fungerar upplevelsemässigt blir det förhoppningsvis i sin tur en press på de så kallade experterna på området att bli mer medvetna. I slutänden skulle vi kanske kunna få bättre fungerande människovård både inom skola, sjukvård och äldreomsorg – ett bättre samhälle.

Jag tror inte att upplysning är något som skett en gång för alla i ett historiskt Indien och historiskt Frankrike utan något som behöver fortgå hos alla och envar hela tiden. Vi behöver ständigt upplysa oss själva för att kunna ta ansvar för att lösa problem och/eller hitta ändamålsenliga förhållningssätt. Vi behöver känna och tänka efter, borra på djupet i upplevelsevärlden och vidga gränserna där.

Om vi inte låter oss växa medvetandemässigt på det sättet utan lägger lock på reflekterandet, då tar vi död på oss i just det avseendet. Det ger oss sedan helt följdriktigt både ångest och nedstämdhet – ett o-liv.

Omedvetenheten har sitt pris

Att upprätthålla omedvetenhet har alltså sitt pris. Vi kan kompensera oss genom olika pseudoliv i fanatism, arbetsnarkomani och andra missbruk men den lindring vi får där är ytlig och inte hållbar. Den har också sitt pris i form av olika förluster och förmerat lidande.

Att växa medvetandemässigt har också kostnader. Det är ofta plågsamt att bli konfronterad med egna försvarshållningar, hur glansfulla de än kan te sig i ett ytligt perspektiv. Bakom ytan finns skräcken som drivit fram försvaren och bakom skräcken alla smärtsamma erfarenheter som lett till att så mycket skräck lagrats upp i minnena.

Att se och röja bakom våra fasadbyggen och bli oss själva är att genomleva ett krig mellan rättsinnighet och rädsla. Rädslan att vi inte ska duga och inte klara oss frestar oss ständigt att göra avkall på oss själva och anpassa oss till det som vi tror är omvärldens villkor för att vi ska få vara med. Risken finns att vi hamnar i att trampa vatten psykiskt.

Vi delar kampen

För att föra kriget till ett gott slut behöver vi känna att det gäller livet i oss själva och att det är en kamp som vi delar med alla andra även om medvetenheten om kampen kan variera mellan oss. Det primära är inte längre att ta skydd utan att leva också om vi på vägen måste stångas med olidliga tillstånd och inte minst ge upp den ansvarslöshet som omedvetenheten innebär.

  • Skapad

Postadress

Gnejsvägen 18 D
752 42 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com