Hjärna men inte medvetande

Med ”vetenskap” menar vi normalt uppställandet av teoretiska utsagor som kan testas empiriskt i experiment och liknande undersökningar där olika relevanta faktorer kan mätas upp och hållas under kontroll. Hjärnan är ett kroppsorgan som vi kan studera vetenskapligt i experiment med alltmer förfinade mätmetoder.

Med medvetandet – eller upplevaren med sin upplevelsevärld – är det annorlunda. Medvetandet låter sig inte studeras och mätas upp vetenskapligt på samma sätt som hjärnan. Men det är likafullt en realitet; varje vaken stund är vi upplevare som har upplevelser. Ibland har vi upplevelser också i sovande tillstånd.

Genom att hjärnan är vetenskapligt tillgänglig på ett annat sätt än upplevaren med sin upplevelsevärld, kan vi frestas fokusera på hjärnan på bekostnad av medvetandet. Vi kan till och med blanda ihop hjärna och medvetande.

Ett exempel på sammanblandning

I boken Sömngåtan (Matthew Walker, Ordfront 2018) beskrivs hur modern mätmetodik tagit oss in i en ny era ”i vår förståelse av REM-sömnens funktionssätt, en förståelse som inte var tvungen att utgå från personligt präglade, diffusa förklaringar av äldre drömteorier som Freuds.”

Begreppet ”förståelse” används på ett förrädiskt sätt i citatet när registrerade hjärnmönster likställs med en förståelse av drömmars innebörder som Freud sysslade med.

Att se innebörder i hjärnmönster – som till exempel att ett visst mönster tyder på motorisk aktivitet i drömmen – är en helt annan sak än att fråga drömmaren om innebörden för hen i den där motoriska aktiviteten i drömmen.

Tillfrågad skulle hen antagligen börja berätta närmare vad upplevelsen innebar, hur den kändes, olika associationer skulle komma fram etc. I bästa fall skulle kanske något dyka upp i slutänden som ger hen en aha-upplevelse. Om utbytet är sant i konventionell mening är underordnat, det viktiga är upplevelsen av meningsfull innebörd som hen sedan kan använda sig av på ett eller annat sätt.

Ett annat exempel

”Det allra största av hjärnans mysterier – kanske av alla vetenskapliga mysterier – är hur klumpen med celler på ett drygt kilo innanför skallbenet kan bli medveten.” (Anders Hansen: Hjärnstark, Fitnessförlaget 2016)

Det är alltså hjärnan som är medveten, inte du eller jag.

Om vi inte hade någon hjärna eller den var allvarligt skadad skulle det säkert påverka våra upplevelser och vårt sätt att förstå och hantera dem. Men det motiverar inte att vi sätter likhetstecken mellan hjärnan och medvetandet.

Just i den här stunden konsulterar jag min upplevelsevärld beträffande hur jag ska formulera nästa mening för att den bäst ska förmedla vad jag vill förmedla. Jag vet hur jag ska göra den konsultationen. Jag tänker efter, formulerar mig, testar om formuleringen uppfyller syftet…

Om jag istället föreställer mig att jag ska konsultera hjärnan för att hitta rätt formulering blir jag helt ställd - jag har inte en blek aning om hur jag gör det!

Bland annat på det sättet är det skillnad på hjärnan å ena sidan och medvetandet/upplevelsevärlden å andra sidan. Och risken är stor att vi gör oss en otjänst om vi blandar ihop dem.

Betydelsen av innebörder

Våra upplevelser har normalt innebörder för oss. Att bortse från den aspekten och reducera oss och upplevelserna till hjärnan, får mig att associera till en bläckfiskforskares berättelse.

I ett experiment gav man bläckfiskar sardiner när de drog i en spak. Alla utom bläckfisken Charles lärde sig tricket. Men han var en idiot, hade sönder spaken, la sig vid ytan och sprutade ner forskarna med vatten.

Man höll på idiotförklaringen ända tills insikten slog forskarna att det kanske var fördomsfullt. Charles kunde ju faktiskt vara mer road av att spruta vatten än äta sardiner. I så fall var han ju smart!

Det gick alltså upp för forskarna att Charles kunde ha en upplevelsevärld som innebar valmöjligheter även om han hade en hjärna som var likartad de andra bläckfiskarnas.

Perspektivskiften

Perspektivskiften är inte så dumt när upplevelsers innebörder är i fokus. Och att ha upplevelsers innebörder i fokus är inte heller så dumt.

Hur vi förstår våra upplevelser är avgörande för hur vi hanterar dem och med den hanteringen skriver vi vår livshistoria.

I det perspektivet kan man tycka att vi som upplevare med våra upplevelsevärldar har en betydelse i paritet med hjärnan och att inget är vunnet på en sammanblandning.

  • Skapad

Adress

Drottninggatan 12
753 10 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © 2019 Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com