Orden, andligheten och vi

Vi använder orden för att förmedla våra upplevelser. Innan vi satt ord på upplevelserna är de sensationer, känslor, behov, aningar, minnen, impulser, ingivelser och annat på ett mer eller mindre ogripbart sätt. Vi använder orden för att fånga in och precisera upplevelserna.

På det sättet får vi upp dem på tankeplanet. Där kan vi med hjälp av orden gå vidare, uttrycka oss, få gensvar, revidera oss, förfina oss och expandera mentalt i relation till oss själva och andra. Vi blir delar i sociala och kulturella sammanhang som ger oss nya upplevelser och ett alltmer vidgat språk.

Svårigheter

En del upplevelser är svårare än andra att sätta ord på. Dit hör till exempel ideologiska upplevelser på grund av att de har övergripande anspråk och refererar till upplevelsekomplex snarare än till enskilda upplevelser. Dit hör också andliga upplevelser genom att de refererar till sådant som ligger bortom den fysiska verkligheten och som förutsätter upplevelser av uppenbarelsekaraktär som inte kan återges med ord.

Religionerna förser oss med ord som ytterst baseras på uppenbarelser. Beskrivningarna har bearbetats på olika sätt och utformats till trossystem. De ger oss referensramar när det gäller sådant som ligger bortom det konkreta, bortom det som tar form för våra yttre sinnen.

Ofta går de likafullt långt i sina konkretiseringar, ger oss gudsbilder och dogmer till exempel.

Det kan motiveras med att vi är beroende av att saker och ting tar form – formen (om den nu är ord, bild, ljud eller vad) är förutsättningen för att vi ska kunna förhålla oss till upplevelserna och hantera dem.

Men det ger oss också problem eftersom varje form kan ha anspråk på att utesluta andra former. Jag kan till exempel känna behov av en Gud Fader men vem eller vad är Han för mig, vilken beskrivning kan jag stå för? Är Han snarast en synonym för Livet för mig?

För att integrera det som jag upplever kommer utifrån med mig själv, behöver jag få ihop det med det som jag upplever kommer inifrån, med mina erfarenheter, mitt tänkande, med mitt sökande efter förståelse. Annars känner jag mig inte sammanhållen.

Vetenskap och trosuppfattningar

Det som vi vet med våra yttre sinnen kan vi utforska med hjälp av det vi kallar ”vetenskap”. Vetenskapen ser vi som trovärdig. Annat, som till exempel just ideologier och trossystem, kan upplevas som regelrätta motpoler.

De låter sig inte testas på samma sätt som sinnesdata. Därför gör de oss osäkra och försätter oss lätt i eviga tvivel. Det är funktionellt så länge det inte oroar oss så pass att vi blir mentalt orörliga och fastnar i fördomar som försvårar vår förmåga till perspektivskiften.

Skräckens påverkan på våra samspel

Ju mer skräckridna vi är desto svårare har vi att gå in i andras synvinklar, möta upp och göra vårt bästa för att förstå och bemöta på ett konstruktivt sätt. Istället för att skapa en fruktbar dialog hamnar vi lätt i clinch med varandra.

Vi kan sansa oss, bestämma oss för att försöka förstå och börja om med större öppenhet. Men i värsta fall kommer vi inte ur låsningen utan fastnar i någon grad av fientlighet. Vi skapar med andra ord polarisering och splittring.

Det är vanligt. Det går till och med att säga att det kännetecknar tillståndet i världen. Det går att säga till exempel att ytterst är våra privata skräckupplevelser ett hot mot demokratin.

  • Skapad

Adress

Drottninggatan 12
753 10 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © 2019 Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Webbplatsen är skapad av: www.formfranska.com