Sak och person III

Sak och person III, foto av pepparkakshus

Upplevelserna är allt vi har. Om vi inte förstår dem och använder dem på ett sakligt och konstruktivt sätt får vi nödvändigtvis problem.

Sådana problem börjar tidigt i livet. Då får vi höra från omgivningen att vi är strulmånsar när vi tappar bort eller förlägger våra saker, att vi är bråkstakar när vi protesterar, att vi är duktiga när vi hjälper till med disken...

I språkbruket görs ingen skillnad på sak och person. Vi är drulliga om vi dräller och tappar saker, det är inte beteendet som är drulligt! Vi är duktiga om vi diskar, det är inte beteendet som är lovvärt och så vidare.

En konsekvens

Genom att vi identifieras med våra yttringar – med våra beteenden till exempel – har vi snart en rad splittrade bilder av oss själva. Vi är än söta och rara och älskansvärda, än besvärliga, omöjliga och frånstötande. Vi vet till slut inte vilka vi är.

På frågan ”vem är du?” blir svaret ofta ”jag vet inte”.

  • Vem är det som inte vet?
  • Det är väl jag det, jag vet faktiskt inte. Andra kan nog uppleva mig som säker för jag har ju åsikter och diskuterar gärna. Men jag känner mig osäker, jag vill inte göra bort mig. Jag försöker förstå hur jag ser ut i andras ögon och anpassa mig till de förväntningar jag tror att dom har...
  • Du har alltså som två sidor, dels något du visar upp utåt, en fasad, dels något du har innanför fasaden som närmast är osäkerhet. Du upplever både Fasaden och Insidan. Vem är det som upplever dom där två?
  • Så har jag inte tänkt. Vet inte. Fast det är sant att det jag visar upp utåt inte alltid är det jag upplever. Jag visar upp det jag tror går hem och håller inne med det som inte skulle bli uppskattat om det kom ut.
  • Är det som om omvärlden är enhetlig när det gäller tycke och smak?
  • Nej, så är det ju inte. När jag tänker efter är jag själv inte särskilt konsekvent, jag tycker än si, än så. Jag är ju inte bara den där angenäma anpasslingen. Det händer att jag far ut som en svetslåga...
Styrning och utveckling

Skulle vi fortsätta fråga skulle Fasaden sannolikt ha många fler skepnader än anpasslingen och svetslågan. Vi upplever oss på många olika sätt bland annat beroende på tid och sammanhang, på vad vi just är besatta av i känsloväg, på vilka intentioner vi har, på om vi är ensamma eller i sällskap etc etc

Vi identifierar oss lätt med vad vi just upplever. Vilka vi är bestäms med andra ord av mer eller mindre flyktiga tillfälligheter som ger oss en form som blir ”jag” i stunden.

Åtminstone ligger det nära till hands om vi inte intar ett metaperspektiv, reflekterar och säger oss att vi är en och densamma i grund och botten men kan manifestera oss på många olika sätt på det vanliga upplevelseplanet där allt tar form.

Reflektionen är en förutsättning för att vi ska kunna styra oss och inte blir offer för våra egna upplevelser.

Ett exempel

Säg att jag av och till har ångest och därför beskriver mig som en orolig själ. Men så stannar jag upp och ifrågasätter identifikationen av mig som en orolig själ.

Jag inser då att jag inte ÄR ångesten utan HAR den. Bara det innebär att det blir en liten spricka mellan mig och ångesten. För att öka upp sprickan kan jag påminna mig att ångesten har funnits där förr men att den haft ett slut. Den är ett tillstånd, den är inte jag, jag är annat och mer än ett tillstånd.

Som tillstånd kan ångesten synas i sömmarna. Jag kan fråga mig hur den känns, vilka olika komponenter den har, vad som utlöser den, vad som orsakar den, hur den påverkar mig, vad jag vill med den påverkan, hur jag åstadkommer vad jag vill...

På det sättet blir ångestupplevelsen ett led i en utveckling.

Kanske är det alla upplevelsers funktion egentligen. I så fall behöver vi reflektera över det och göra oss medvetna om hur vi behöver använda upplevelserna för att utveckla oss i den riktning vi vill.

  • Skapad den .

Adress

Drottninggatan 12
753 10 Uppsala

Kontakt

Tryck här för att Maila!
eller ring 0737-19 08 27

Medlem i

Sveriges Psykologförbund Psykologföretagarna

Copyright © 2018 Guide i psykologiska frågor, Maj-Britt Lindahl. All rights reserved unless otherwise stated.

Hemsida: www.formfranska.com

facebook_page_plugin